söndag 18 oktober 2009

Freakar ut på biblo

(skrivet 29 september) Jag tror att jag är en människokännare, fast skulle jag fråga min mamma (som verkligen är en människokännare) skulle hon förmodligen säga att jag fortfarande är ung och dum. Haha.... men jag har rätt lätt för att läsa av folk och förstå hur de är. Jag börjar bli bra på att läsa av mig själv också. Det här året i Kanada är blandning av en "hitta mig själv-resa, "jag är vuxen och självständig"-resa contra "jag är ung och galen"-resa och "jag ska bilda ett nätvärk och bli intellektuell"-resa. Det är roligt att vara ung och galen. Min syster sa en gång att eftersom jag inte hade någon tonårsrevolt-period skulle jag förmodligen freak ut när jag var i tjugoårsåldern. Dags för det nu kanske? :) Det finns mycket tid till att fundera här...över allt möjligt. Många som är här på utbyte är väldigt säkra på hur deras liv kommer se ut framöver, medan vissa är smått förvirrade som jag är och tar en dag i taget. Jag känner helt klart "law-school"-stressen, det är som i Sverige - gå på seminarier med framgångsrika jurister för att visa sig, besök på advokatbyråer för att skaffa kontakter - jag står ett steg utanför och ser att eleverna här har exakt samma stress som vi har i Sverige - skönt att bara vara åskådare här!

En sak som jag verkligen har upptäckt med mig själv här är att jag inte bryr mig om vad andra tycker om mig. Speciellt inte här, för jag känner ingen, och de som ser mig (exempelvis i biblioteket) kommer jag förmodligen aldrig se igen. Så varför bry sig? Därför känns det helt okej just nu att sitta på biblioteket med mina extremt megastora hörlurar och lyssna på Josh Groban - jag ser helt störd ut - men det är ju så bra ljud i de här hörlurarna :) Trine från Danmark skäms lite över mig, och tar hittills tagit tre kort på mig medan jag sjunger (eller mest mimar) och dansar. Jag kommer ruttna bort om jag lyssnar på de fem skivor jag har med mig hela året. Spotify funkar inte här!!! Snyft...

Igår hade jag skypemöte med nära och kära.... avklarade ganska många. Syster yster pratade längst såklart. Hon gav mig matlagningstips.... väldigt snällt men just nu känns matlagning väldigt avlägset. As simple as possible är mitt motto!

Betalade hyran idag, med CHECKAR - de är så efter här. Vuxenpoäng till mig för att jag har ett checkhäfte, tog en timme att fylla i alla checkar och jag var tvungen att gå in till Brittany och fråga tre gånger om vad de olika fälten innebar.

Träningspassen på vårt gym är helt fantastiskt bra och de har superroliga namn. Idag var vi på Cardio Kickbox (okej det namnet är inte särskilt spännande). Jag lyckades tvinga med mig grabbarna, Paul och Jense, och det var så roligt att se dem svettas som grisar, sucka o stöna och bäst av allt var att se dem stretcha. Helt sjukt va dålig kondition killar som bara pumpar i gymmet har. Paul var roligast, han har ingen koordinationsförmåga alls så när alla slog åt vänster slog han åt höger, och självklart nockade han till tjejen bredvid sig en gång. Hillarious! Imorgon ska jag på "Ab attack" - det är lika intensivt som det låter :)

Medan jag var i Sverige pratade jag med många om vad som är typiskt kanadensiskt... vi kom oftast fram till hockey och naturliv - det var ungefär allt. Jag lovade mig själv att jag skulle göra något friluftsigt under tiden jag är här. Så nu har jag gått med i "The Outdoors Club" - som är så naturligt som det bara kan bli - och verkligen inte jag ALLS. Jag föreställer mig alla meganördar ute i skogen inspektera små insekter och titta förundrandes på växter av olika slag. "The Outdoors Club" anordnar en resa till Algonquin Park nästa helg, där man paddlar kanot och campar i fyra dagar. Algonquin Park är ett jättefint naturreservat som enligt folk här är ett "must see". Min rumskompis Anna övertalat mig precis att gå upp imorgon bitti kl 6.30 och anmäla mig (varför så tidigt kan man fråga sig, bara det är alldeles för outdoorsi för mig) till den här resan. JAG KOMMER DÖ! Jag campar inte, jag paddlar inte kanot och jag går inte i FYRA dagar utan en dusch. Men nu har jag lovat både Anna och mig själv innan jag kom hit, så det måste göras. Be för mig folket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar